Det här argument anförs ofta i samband med diskussioner om elektrifiering av transporter, men det är väldigt få som kan förklara det. Vilket är lite tröttsamt för den som har satt sig in i ämnet lite mer ingående. För det är lite trist att behöva debattera med någon som beväpnat sig med samma gamla argument – alltid. Men låt oss använda det för att bedriva lite upplysningsarbete.

 

Kapitlet i korthet

  • Sällsynta jordartsmetaller: Inte så sällsynta ändå?
  • Hur många av de sällsynta jordartsmetallerna finns i batteriet?
  • Och hur är det med kobolten?
  • Rätt svar

Sällsynta jordartsmetaller: Inte så sällsynta ändå?

De sällsynta jordartsmetallerna omfattar totalt 17 grundämnen i det periodiska systemet, även kallade "sällsynta jordartselement"* (förkortat REE).

Det är dock knappast någon som vet att dessa inte är riktigt sällsynta. Det motsägelsefulla namnet kommer från den tidpunkt då dessa element upptäcktes, eftersom de mestadels hittades i sällsynta mineraler.

Men hur sällsynt är "sällsynt"? Svaret är tankeväckande: Till och med bly och koppar (nödvändigt för dagens elektronik) är mer sällsynta i jordskorpan än till exempel det "sällsynta jordartselementet" neodym.

Hur sällsynt guld är har du redan fått höra i sagorna. Och ändå räknas det inte till de "sällsynta jordartsmetallerna", även om det är ännu svårare att hitta än den mest sällsynta metallen av de sällsynta jordartsmetallerna: tulium.

*Sällsynta jordartsmetaller inkluderar: Skandium, yttrium, lantan, Gadolinium, cerium, Terbium, praseodym, dysprosium, neodym, holmium, prometium, erbium, samarium, tulium, europium, ytterbium, lutetium.

 

Hur många av de sällsynta jordartsmetallerna finns i batteriet?

Exakt: 0 %.
Överraskad? Metaller som aluminium används i ett e-bilsbatteri, som med cirka 8 % är den vanligaste metallen i jordskorpan. Och även om litium och grafit är mycket ovanligare än aluminium, hittar man dem ungefär lika ofta som t.ex. kobolt, tenn och bly.

 

Och hur är det med kobolten?

När det gäller kobolt nämns i samma andetag de ibland prekära förhållandena i gruvorna den största exportören Kongo. Hur stort är problemet med den här metallen?

Faktum är att en väldigt liten andel av världens utvunna kobolt kommer från de gruvor där dessa förhållanden kan påträffas.

Majoriteten av kongolesisk kobolt (84 % enligt Bundesanstalt für Geowissenschaften und Rohstoffe, version 2017, s. 17) kommer från industrigruvor som drivs av internationella företag, där säkerhetsöverträdelser och barnarbete kan uteslutas.

Och även de stora biltillverkarna har reagerat på kritiken och antingen fått sina leveranskedjor certifierade eller ställt om dem helt. Eftersom Australien också har stora fyndigheter och en lägesfördel med det korta avståndet till processbatterifabrikerna i Kina, har investeringarna i gruvdrift där drivits framåt kraftigt.

Dessutom har olika program inrättatssom gör inköp av kobolt etiskt försvarbart och som också jobbar för hötryck på återvinningslösningar och ny teknik för att i framtiden helt frigöra sig från beroendet av Kongo.

 

Rätt svar

Sällsynta jordartsmetaller är inte mer sällsynta än andra råvaror, har ett missvisande (föråldrat) namn och förekommer inte i elbilsbatterier.

De globala aktörerna inom fordonsindustrin vill också imponera med en ny (grön) image och har förstått att ursprunget till de använda råvarorna blir ett allt viktigare inköpskriterium.